Aztekerna var ett indianfolk som levde i centrala Mexiko mellan 1300 och 1500-talet. Nedan kommer du att kunna läsa om det som du behöver veta om aztekerna, allt från vilka de var till det mäktiga rikets fall.
Vilka var aztekerna?
Ordet aztek användes faktiskt aldrig av aztekerna själva. Men ordet kommer från ordet atzlan, som härrör till deras mytologiska ursprung i den nordliga delen av landet. När deras rike eller imperium började bli större och större, kom folket att börja tala nahuatl och började samtidigt tro på det mytologiska ursprunget. Därför talar man om dessa grupper under den gemensamma benämningen azteker.
Aztekerna bestod av till största delen av mexica, ett indianfolk som kom till de centrala delarna av Mexiko under 1000- och 1100-talet. Folket kallades också för tenocha eller culhua-mexica. I början var de tjänare till andra indianfolken i området men under 1300-talet grundade de staden Tenochtitlán på en ö i Texcocosjön i Mexiko, där dagens Mexiko City ligger. Området kom sedan med på Unescos lista över världsarv 1987. Staden kom därefter att bli huvudstaden och därmed den viktigaste staden i aztekriket.
Enligt den rådande folktron skulle staden byggas på den plats man såg en fågel med en orm i munnen som dessutom satt på en kaktus, vilket man tydligen gjorde eftersom Tenochtitlán kom att byggas på en sådan plats. Man kan också se detta på landets nuvarande flagga där en symbol i form av en örn med en orm i munnen, sittandes på en kaktus finns.
Aztekerna bestod också av calhuaindianerna som kom till Mexikodalen under 1200-talet efter att toltekkulturen föll. Culhuaindianerna talade också nahuatl, precis som mexica-folket. Folket bodde vid Texcocosjön där de levde på jordbruk på så kallade chinampas som är öar i sjöar eller våtmarker. Folket blev till viss del inflytelserika men underordnade ändå mexica-folket.
Aztekerna hade en bok, Codex Mendoza, där berättelser om härskarna och det vardaliga livet skildas. Aztekerna trodde på flera gudar och gudinnor och ansåg att gudarna hade kontroll över allt och att det var de som hade skapat världen och styrde människornas öden. Aztekerna offrade också till gudarna, ofta i form av människooffer. Aztekfolket hade också två kalendrar samtidigt där den ena bestod av 365 dagar och den andra om 260 dagar och användes för religiösa ändamål.
Aztekernas storhetstid och rikets fall
Aztekernas samhälle delades in i olika klasser, där högst upp fanns härskaren och kungen, sedan kom adeln, bönderna och längst ner slavarna. Riket kom att bli som störst omkring år 1519 där befolkningen uppgick till nästan fem miljoner individer. I huvudstaden Tenochtitlán kunde man finns både höghus, offentliga toaletter och avlopp.
Det skulle dock komma en tlaxkaltekisk-spansk allians med spanjoren Hernan Cortés i spetsen som besegrade aztekernas armé och fick dem att kapitulera den 13:e augusti 1521. Cortés intog sedan huvudstaden och avrättade kungen fyra år senare. Att alliansen med 200 000 indiankrigare och cirka 900 spanjorer, kunde besegra de 100 000-300 000 azteker i deras välorganiserade armé, bestod bland annat av att aztekerna hade drabbats av en smittkoppsepidemi samt att de folk som kuvats av aztekerna inom riket ville ta hämnd.
