Buddhismens fyra ädla sanningar

0

Inom buddhismen ses läran om de fyra ädla sanningarna som en grundpelare. De fyra ädla sanningarna ska inte ses som trossatser utan som slags insikter om den upplevda verkligheten. Inom buddhismen anser man sanningarna som påstådda sanningar om verkligheten, och begreppet ädla syftar till de personer som känner till dem och till de upplysta buddhor som insett sanningarna.

De fyra ädla sanningarna kan ses på olika sätt och genom åren har det funnits många diskussioner om hur de ska tolkas. Exakt hur de tolkas beror på vilken buddhistisk tradition som den enskilde individen tillhör.

Första ädla sanningen

Den första ädla sanningen menar att händelser som födelse, ålderdom och känslor att inte få det man helst önskar sig är dukkha. Dukkha kan översättas som främst lidande eller otillfredsställande men också sorg, nöd eller obehag. Dock har översättningen till lidande fått en del motstånd och vissa menar att det finns en större betydelse än bara begreppet lidande.

Man brukar säga att dukkha är bundna till de fem aggregaten, som benämns som skandha inom buddhismen. De fem aggregaten är kropp (rupa), känslor (vedana), varseblivning (samjna), mentala dispositioner (sankhara) samt medvetande (vijnana).

Dukkha delas vidare in i tre olika kategorier: fysisk och psykisk smärta, frustration som följer efter vissa typer av förändringar samt en grundläggande otillfredsställelse som finns i våra liv.

Andra ädla sanningen

Den andra ädla sanningen handlar om att orsaken till dukkha är att vi människor håller oss fast vid känslor som begär, hat och girighet, vilket också ger upphov till negativa handlingar. Inom buddhismen är individen själv ansvarig för sitt eget lidande, och lidandet uppkommer efter ett begär efter olika saker. Men utifrån en föränderlig värld kommer inte begäret att hållas kvar vid det första, utan är ute efter mer eller andra saker. Detta leder alltså till lidande enligt buddhister.

Det finns vissa motsättningar om att ordet begär istället ska ses som en slags törst. En del inom buddhismen anser att översättningen från tanha till begär innefattar andra saker än vad man oftast brukar anse som begär. Vissa anser till och med att den andra ädla sanningen kan missförstås då begär inte vara vara dåliga.

Tredje ädla sanningen

Den tredje ädla sanningen handlar om hur man får dukkha att upphöra. I de tidigare sanningarna anser man att dukkha finns och hur man orsakar det. Att få dukkha att upphöra måste man göra genom att få slut på begäret, eller törsten. Det kan man göra genom att ta bort det som orsakar begäret, nämligen okunnigheten. Genom att man ser saker på samma sätt som buddhister anser, försvinner okunnigheten och därigenom också dukkha. Slutet på dukkha är nirvara.

Fjärde ädla sanningen

Den fjärde ädla sanningen handlar om hur man når nirvana, och vägen dit och friheten från begäret och lidandet till upplysning och uppvaknande, är den åttafaldiga vägen. Den åttafaldiga vägen kallas också för mittens väg. De åtta steg som ingår är:

  • Rätt förståelse: Att man förstår de fyra ädla sanningarna.
  • Rätt avsikt: Att man har avsikten att vara vänlig och medkännande samt fri från begär/törst.
  • Rätt tal: Att man avstår från att ljuga, skvallra, såra och vilseleda andra människor.
  • Rätt handling: Att man till exempel avstår från att skada andra varelse och att man avstår från att ta saker för givet.
  • Rätt försörjning: Att man har sin försörjning genom att ha rätt tal och handling. En del menar också att man bör avstå från att inte vara försörjd genom till exempel vapenhandel eller drogförsäljning.
  • Rätt ansträngning: Att man bland annat förhindrar att sinnesstämningar som är ogynnsamma uppstår
  • Rätt mindfulness: Att man fokuserar på kropp, känslor, sinne och buddhistiska läran.
  • Rätt koncentration: Att man övar och utvecklar sig inom pali och sanskrit, vilket är två olika tillstånd inom meditation.
Dela.

Om skribenten

Lämna en tanke