Sabbaterna/Häxhögtiderna

Här berättar jag lite om de åtta olika häxsabbaterna, mer info kommer att komma vid varje högtid, härnäst så firas Beltane – Valborg.

All text är © Vivi Linde

Dessa sabbater är grunden för de flesta häxsammankomster men det går lika bra att fira dem själv. En del häxor firar alla och en del firar fyra av dem, där får man göra som man känner. Antingen så använder man sig av de fyra solståndens sabbater eller så firar man de fyra som ligger mellan.

Vid sabbaterna så träffas min Coven (häxgrupp) och vi gör då en ritual som bl.a. brukar innehålla meditation, ceremoni önskning både på vårt fysiska plan och på det astrala och en gruppenergiövning plus lite till beroende vilken sabbat vi firar då alla ser olika ut. Vi avslutar alltid det hela med att jorda oss genom att äta tillsammans.

Samhain 31 oktober – Alla helgons dag.

Häxornas och de gamla kelternas nyårsafton. Vintern börjar sin resa till dödsriket. Detta är det gamla årets död och det nya årets födelse. Slöjan mellan värdarna är så tunn att vi kan bjuda in de bortgångna på andra sidan till att besöka oss. Utmärkt tidpunkt för spådom och magi.
För många är detta den största högtiden. Vintern kommer och man tar kontakt med de döda, förfäderna. Det är en tid av förändring, man lämnar det gamla bakom sig. Man kastar ofta skyddande besvärjelser.

Yule 21 december – vintersolståndet. Liknar mycket den kristna julen. Det är barnens och sagornas sabbat. Det är också en dramatisk naturförändring, solen kommer tillbaka. Vi firar Moder Jord för att hon återigen ger oss solen. Järnekskungen ger plats för Ekkungen som symboliserar livet. Vid denna tid på året så tänder man eldar för att uppmuntra solen då Solguden återkommer vid Yule. Moder jord börjar vakna till liv igen. Vi firar här ljusets återfödelse och den livgivande gudinnan. En tid för död och pånyttfödelse. Denna dag kallas även ”midvinter”. Den hedniska vinterfesten övergick för ca1000 år sedan till en kristen högtid och fest.

Imbolc 2 februari – Första vårtecknet. Moder Jords uppvaknande. Ljuset återvänder. Våren närmar sig och under snön börjar det nu sakta gro. Vintern drivs på flykten.  Denna högtid är helig för den keltiska gudinna Brigid som man man firar denna dag. Hon associeras med eld, poesi, inspiration, healing, kreativitet, fertilitet och smide. Imbolc betyder ”i magen”, Brigit har solen i sin mage, solen som föds på Beltane. Smide = omvandling och styrka.
Det handlar om att bli något annat, något nytt och starkare.
Imbolc är en eldfest, en ljusets och fruktbarhetens högtid.
Initieringstid.

Ostara 21 mars – vårdagsjämning. Moder jords uppvaknande. En tid av balans, dag och natt är lika långa över hela planeten. En sabbat som liknar den kristna påsken på många sätt. Ägget är en mäktig symbol för fruktbarhet, återfödelse och uppståndelse. Man kan börja hålla ritualer utomhus igen och börja odla till sin magiska trädgård. Fruktbarhets gudinnan Eostra firas. Hon är återfödelsens och ungdomens gudinna. Ostaras färger är isigt blå, lavendel och svalt röd. En tid att vistas i naturen.

Beltane 1 maj – Valborg. På valborgsmässoafton började den keltiska sommaren. Den liknar valborgsfirandet med stora eldar och glädje över de kommande månaderna av sol. Namnet tros härstamma från irländskan ”bealtaine” som betyder eld. Beltane är årets största kärleksfest och en av eldfesterna. Elden associeras med sexuell passion, omförvandlig och förnyelse. Man brukar hoppa över eld vid Beltane. Det kan man göra för att välsigna ett förhållande, för att bli fruktsam eller bränna sådant man vill bli av med. Våren har kommit och nu håller den på att ta fart. Beltane är en skamlös sexuell sabbat. Att resa en majstång och smycka den med grönska är en mycket gammal sed och majstången i sig är en tydlig fallossymbol, medan grönskan sägs symbolisera Gudinnan. Eftersom ”fallosen” är upp och ner (ringarna upptill på stången) kan man föreställa sig hur den symboliserar själva befruktningen av jorden, Gudinnan. Den är ju nedstucken i marken med spetsen först! Enligt traditionen brukade paren ge sig ut i skogen och på ängarna för att älska kvällen innan. Avsett för att främja växten på åkrarna. Maj är kärlekens och romantikens månad, den bästa tiden för att gifta sig, få barn, kalla till sig en ny kärlek etc.

Litha 21 juni – Midsommar, sommar solståndet. Näst jul är midsommar årets största helg. Den inföll mellan vårsådd och höstskörd och bonden och hans husfolk kunde därför ge sig tid för firande. Man skulle pryda och maja hemmen med blommor grönt och björkris. Midsommarstången är en gammal hednisk symbol, en erigerad penis som tränger in i en krans (slidan) för att befrukta. Sommarsolståndet är när det växer och frodas som mest. Älvor och feer ska vara extra aktiva denna afton. Det är den längsta dagen på hela året. Marken är full av blommor, man gör kransar och midsommarstängar att dansa runt. En bra tid att börja samla växter, de som plockats på midsommarnatten sägs ha extra mycket kraft. Det är också en tid då det är viktigt att vårda hälsan.

Lughnasadh 1 augusti – Skördetid, första skörden. Uppkallad efter keltiska solguden Lugh, Eftersom solen minskar så är detta hans dödsdag, när Lugh offras så får vi skörda. Spannmål är en viktig symbol vid Lughnasadh då det fortfarande är en sommarsabbat. Folk strålade samman för fest och då föll det sig naturlig att man även arrangerade bröllop, det ordades också ofta ettåriga hindersprövningar – man stack in händerna i en ihålig sten och lovade att vara tillsammans i ett år och en dag, nästa år kunde de antingen förnya löftet eller ställa sig med ryggarna mot varandra och gå åt varsitt håll för att upplösa löftet. Man gjorde även upp andra avtal, denna tid kallades för fodringstiden. Lughnasadh fokuserar därför på rättvisa, rättigheter, både juridiska och personliga, fodringar och reglering av den personliga ekonomin.

Mabon 21 september – höstdagjämningen, andra skörden. Balans, dagen är lika lång som natten, men det är nu den mörka tiden kommer, mörkret börjar växa. Både vår och höstdagsjämning handlar om balans, men nu handlar det om att balansen återupprättas – allting ordnas upp. Detta är fullbordandet, slutet på skörden.  Förberedelse inför vintern, tid att samla in nötter, rötter och svamp. Mabon är en skördehögtid men inte med samma starka anknytning till solen som Lughnasadh, Stämningen är högtidligare och allvarligare. Förr i tiden betalade arrendatorerna sina skulder till markägarna vid denna tid. Man kan stöpa ljus, konservera och sy varma kläder. Tid av styrka, stabilitet och säkerhet.

Blessed be! Vivi