Den österländska mysterietraditionen delar vissa likheter med den västerländska, men de bägge traditionerna skiljer sig samtidigt åt på vissa sätt. Skillnaderna är dock främst kulturellt betingade – målen och de metoder som används är i grund och botten desamma. Det handlar bildligt talat om ett berg som det finns ett oändligt antal vägar att bestiga.
Många upplever att den österländska mysterietradtionen har ett stort fokus på meditation, samt att man inom denna tradition gör en tydlig skillnad mellan att använda sin egen personliga kraft och att åberopa andar. Det mesta handlar om att genom återupprepad meditation på ett eller annat sätt bygga upp sin personliga kraft eller att skapa en medial koppling med den varelse som åberopas. Detta görs inte lika enkelt som man öppnar en bok eller läser en formel man funnit på nätet. Det finns förvisso shamaner som använder sig av ritualer och åberopar andar, men de flesta daoister och buddhister går ut på självdisciplin och bildning.
Vissa personer menar att det inte finns något motsatsförhållande mellan de österländska och västerländska mysterietraditionerna, utan att de bägge är sammanlänkade. Inom hermetismen förekommer till exempel en västerländsk form av yoga, en metod som härstammar från öst. Även inom den österländska mysterietraditionen har man till exempel shamaner, bland annat i Kina där de kallas för wū. Wū är andliga medium som i över 3 000 års tid har helat, framkallat regn, offrat, bett och ägnat sig åt spådom, enligt de kinesiska traditionerna.
Öst och väst nära sammankopplade
Generellt sett förknippar vi den västerländska kulturen med tekniker och uppfinningar, samt förmågan att skapa futuristiska tekniska lösningar, att tänka utanför lådan och att låta nya tekniska framsteg se ljuset – däribland glödlampan och sedermera datorn. De österländska kulturerna betraktas ofta som en motsats till detta, på så sätt att de främst är duktiga på att använda råvaror på bästa sätt och att hantera de saker som de ges.
Detta kan vara anledningen till att man ofta hävdar att den magi och de ockulta företeelser som härstammar från den västerländska kulturen är mer framstående. Men varför är det så? Det är egentligen inte särskilt konstigt. Vi säger idag säger att all den moderna tekniken drivs av västerländska uppfinningar, men detta får inte kineserna att ta illa vid sig, utan de anpassar sig istället och lär sig från de västerländska människorna. Det är därför de österländska och västerländska mysteritraditioneran har kommit att inspireras och lära från varandra.
Alkemism i öst
Även inom den österländska mysterietraditionen har det förekommit ett stort intresse för alkemi. Det österländska utövandet av denna och det senare västerländska ditot påminner väldigt mycket om varandra, både när det gäller de metoder som används och deras slutgiltiga syften. Önskan att ta fram ett elixir som skulle ge odödlighet var dock någonting som lockade taoister i större utsträckning, men inte heller europeiska alkemister motsatte sig sökandet efter formler för ämnen som på olika sätt skulle öka livslängden.
Det fanns dock även skillnader, till exempel fanns det i västvärlden motsättningar mellan de som förespråkade växtbaserade lösningar och förespråkare för kemiska sådana. I Kina accepterades dock alltid botemedel innehållande mineraler. I Europa förekom även konflikter mellan alkemister som föredrog att skapa guld och de som tyckte att medicinen var alkemins främsta användningsområde, medan man i öst alltid föredrog det senare.
Alkemismen är bara ett exempel på hur närbesläktade de bägge mysterietraditionerna är.
