Förstå drömmarnas betydelse och utforska ditt inre

0

Sigmund Freud ägnade sig i början av 1900-talet åt drömtydning och på 50-talet presenterade Calvin Hall sin teori kring varför vissa element och teman återkommer i människans drömmar. På 70-talet blev Allan Hobson, en amerikansk psykolog, den första att på allvar utmana Freuds syn på drömmen. Hobson menade, till skillnad från Freud, att drömmarna inte alls innehåller några dolda, psykologiska budskap utan att de istället bestod av en slumpmässig blandning av bilder, händelser och känslor ur vår hjärnas minnesbank. Enligt Hobson försöker vi efter att ha vaknat skapa ett sammanhang genom att sätta ihop dessa till drömsekvenser som vi förstår.

Detta synsätt som ser drömmarna som en ren sidoeffekt av våra hjärnors neurologiska aktivitet under sömnstadiet förkastas dock av vissa nutida forskare. Hot-teorin som presenterades under 2000-talets början går ut på att vi genom drömmarna förbereder oss inför verkliga situationer. I en finsk studie visade det sig att två av tre drömmar innehöll någon typ av hotfull händelse. Det kunde till exempel handla om en motgång eller ett misslyckande, medan var femte händelse var direkt livshotande. Att bli attackerad eller jagas av obehagliga främlingar var den vanligaste av dessa.

Drömmar kan förbättra vår prestation

Nutida forskare menar att vi genom drömmarna tränar upp oss för att vara bättre förberedda för att möta verkliga hot, och att detta har varit en fördel under människans evolution. På senare år har det också kommit studier som antyder att drömmar har en betydelse för vår inlärning. Vid Harvard University utfördes ett experiment där studenter fick spela datorspel där syftet var att på så kort tid som möjligt ta sig ut ur en labyrint. Efter en timmes spelande fick en grupp sova, medan den andra gruppen vara vilade. Flera av de studenter som sov drömde om spelet. Fem timmar efter de vaknat fick studenterna spela labyrintspelet på nytt och de som hade drömt om spelet klarade nu uppgiften hela 10 gånger bättre än de studenter som varit vakna eller sovit men inte drömt om spelet.

Drömmarnas terapeutiska effekt

Förutom att bearbeta information och strukturera upp denna i minnet, verkar drömmarna också ha en annan funktion. Genom att bearbeta de händelser vi varit med om under dagen, görs dessa händelser om till minnen. I den här processen tas också mycket av den känslomässiga udden bort från händelserna, vilket gör att de inte är lika känslomässigt starka när vi påminns om dem. Drömmarna fungerar med andra ord som en slags terapi, där de känslor vi har känt under vår vakna tid bearbetas.

Mardrömmar kan ha fysiologiska förklaringar

När det gäller mardrömmar, visar forskning gjord på området under 2000-talet att mardrömmar verkar ha en koppling till kroppens fysiska tillstånd, som exempelvis sömnapné. De små andningsuppehåll som uppstår hos personer som lider av sömnapné minskar mängden syre som transporteras till hjärnan, och kopplades i en studie samman med uppkomsten av mardrömmar. Även andra förändringar i kroppen, som till exempel en ökning av oregelbundna hjärtslag eller bröstsmärtor hos äldre personer har visat sig ha en koppling till återkommande mardrömmar. Precis som andra drömmar, fyller även mardrömmarna en funktion i form av en slag simulering av farliga eller hotfulla situationer.

Dela.

Om skribenten

Lämna en tanke