Nåjden – en samisk schaman

5

Samerna är som bekant den nordiska urbefolkningen. De tidigaste arkeologiska fynden som tyder på att ett folk som ägnade sig åt renskötsel uppe i norr dateras till strax före år 1 e.Kr. Från och med år 551 och framåt finns samerna beskrivna genom historien, som ett folk i Nordens nordligare delar som höll renar och skötte sig själva. De har bland annat vid olika tillfällen kallats för skidfinnar, då de skidade sig fram med hjälp av träbrädor.

Det var dock inte förrän på 1500-talet, då den svenske prästen Olaus Magnus skildrade det han upplevde under sina resor i Norrland, som det samiska livet beskrevs mer ingående. Fram tills dess hade de varit ett något mystiskt, renskötande folk. Under 1600-talet togs ett verk fram av Johannes Schefferus, under Magnus Gabriel de la Gardies ledning, som var tänkt att skilja svenskarna från samerna ur ett etniskt perspektiv. Det innehöll dock bra beskrivningar av det samiska folket.

Vad var då en nåjd? En nåjd var en samisk schaman som lärde ut kunskap till andra personer genom muntlig tradition, det vill säga muntligt återberättande där kunskapen under årens lopp har förts vidare från person till person. Nåjden, tidigare kallad naid eller på samiska noajdde alternativt noaidi,lärde också ut samisk mytologi. Nåjden hade stort inflytande i samhället och beskrevs ofta som något av en medicinman med förmågan att spå in i framtiden.

Kontakt med andar

De hade religösa ceremonier där man genom offer visade gudarna sin respekt. Ett offer kunde handla om olika saker såsom jakt lycka, renarnas välstånd, för jakt- och fiskelycka, mot sjukdomar, för graviditet och förlossningar.

Utsedd av andarna

Nåjden/noajdde var utsedd av andarna och verkade som läkare, spåman och offerförrättare men hans viktigaste uppgift var att hålla kontakten med de andliga världarna, speciellt kontakten med de dödas värld var viktig.

Trance

Genom att jojka och slå på sin trumma så försatte sig nåden i trans så att han kunde äntra och möta de andra världarna. Där kunde han sen förhandla med både gudar och de döda.

Nåjden hade även med sig sina kraftdjur som hjälpandar på sina resor, de agerade som vägvisare och gav beskydd.

Reste till de döda

När någon var sjuk så reste nåden till dödsriket då man trodde att själen blivit tagen dit av någon närstående. Där förhandlade nåden med dödsrikets härskarinna, Jábbmeáhkko om att få ta med sig själen tillbaka och genom offer kunde detta ske. Fick nåden inte med sig själen tillbaka så avled personen

Nåjdernas roll i det samiska samhället

Nåjden hade också en religiös roll, vilket vi känner till tack vare skrifter från 1600-talet som har bevarats. De kunskaper som nåjdens arbete krävde hade antingen gått i arv eller lärts in via äldre personer. Spådomarna utförde nojden med olika redskap, framför allt den så kallade ringtrumman. Denna ringtrumma var betydelsefull i den samiska religionen och användes ofta som ett verktyg vid spådom. Det fanns till och med två olika typer av trummor; vriltrumman eller goavddis och sveptrumman eller geavrris, vilken var större än den förstnämnda ringtrumman. En särskild hammare användes för att slå på trumman och den samiska schamanen kunde under denna ritual utlösa spådomar. När samerna tvångskristnade under 1700-talet, hävdade missionärerna att dessa ringtrummor utgjorde ett hinder för kristnandet, eftersom de kopplade den till schamanism.

Den samiska schamanen ska också ha varit till hjälp i en rad olika frågor, från frågor som rörde renskötsel till relations- och äktenskapsfrågor. Nåjderna ska bland annat ha besuttit förmågan att stoppa blodflöde. Idag finns det inte längre personer med den här rollen i det samiska samhället. De nåjder som finns omskrivna från förr var ofta män, men även kvinnliga nåjder förekom. Nu är den traditionella mytologin, som tros ha haft stora influenser av schamanism, i det närmaste utdöd.

Präster har beskrivit nåjdens roll i religionsutövningen som ren svartkonst, men dessa beskrivningar får man ofta ta med en ganska stor nypa salt. Även domstolarna ansåg att nåjderna utövade trolldom och straffade därför dessa extra hårt. Det motstånd mot den samiska religionsutövningen som nåjderna utsattes för, har tyvärr drabbat både den samiska kulturhistorian och den nordiska kulturhistorian i stort på ett negativt sätt.

Dela.

Om skribenten

5 kommentarer

  1. Har en känsla av en stor längtan efter en högre kunskap att söka o lära mig. Har många olika val. Men vet inte vilken inriktning jag ska välja? Jag tror att mediterande kan vara en väg till rätt val? Vill ha ditt råd Vivi?

Lämna en tanke