De vises sten är inte bara en del i titeln på en fantasyroman och tillika film om Harry Potter och denne fiktiva karaktärs äventyr; det är framför allt ett mytomspunnet alkemiskt ämne med förmågan att förvandla oädla metaller såsom kvicksilver till ädla metaller såsom guld och silver. Stenen kallas även för livets elixir och hävdas vara användbar för föryngring och för att uppnå odödlighet.
Under flera århundraden var stenen det mest eftertraktade målet inom alkemin. De vises sten var den kanske enskilt viktigaste symbolen för alkemins mystiska terminologi. Den symboliserade perfektion, upplysning himmelsk salighet. De ansträngningar som gjordes för att upptäcka stenen kallades för magnum opus (det största verket).
Så uppstod tanken om de vises sten
När alkemin som vetenskap först uppstod, trodde dess följare på ett mirakulöst ämne som kunde förvandla tenn, koppar och andra oädla metaller till guld. De föreställde sig att detta ämne var en viss sten. Över tid kom dock denna tro att förändras och medeltida vetenskapsmän började istället ta fram ett pulver eller en flytande vätska, ett elixir.
Inom alkemin trodde man att det magiska ämnet kunde skapas genom att man tillsatte och blandade olika ämnen som återfanns i naturen. Man använde sig framför allt av kvicksilver och svavel för detta ändamål. Det var dock inte förgäves som alkemisterna försökte skapa de vises sten. Detta då den moderna kemin härstammar från alkemin.
Olika varianter av de vises sten
De vises sten beskrivs i flera antika skrifter. Enligt alkemins texter ska stenen ha funnits i två olika varianter och framställts genom en närmast identisk metod: den vita stenen och den röda stenen. Den vita stenen troddes vara till för att skapa silver, medan den röda varianten av de vises sten var till för att framställa guild.
I vissa antika och medeltida texter lämnas ledtrådar till hur de vises sten troddes se ut, inte minst den röda stenen. Det sägs ofta att den ska ha varit orange (saffransfärgad) eller röd till färgen när man malde ner den till ett pulver. I fast form ska den istället ha haft en färg någonstans mellan rött och lila, och den ska ha varit transparent och glasaktig. Enligt texterna ska dess vikt ha varit tyngre än guld. Man trodde att den skulle kunna lösas i vilken vätska som helst men att den skulle vara flamsäker.
Vissa författare inom alkemin menar att beskrivningarna av stenen snarare är metaforiska. Med tiden började man inom alkemisten laborera med tanken att de vises sten inte var ett ting utan snarare ett system av kunskap. När man som alkemist verkligen uppfattade den verklighet som dolde sig bakom symbolerna, skulle man uppnå en intellektuell och andlig nivå där man skulle komma att bli ett med den kraft som existerade inuti detta mystiska mål som man så länge eftersträvat. Man skulle då förstå vad de vises sten egentligen representerade och slutligen finna den, för att då bli ett med den.
På senare tid har många vetenskapsmän hävdat att de verkliga alkemisterna inte försökte skapa guld från oädla metaller, utan snarare förvandla metallernas fysiska, täta material till ett andligt utvecklat, immateriellt väsen. På detta sätt blir de vises sten Den Helige Ande som på ett mystiskt sätt förvandlar människor till förkroppsliganden av Gud på jorden.
