De hermetiska skrifterna är en samling av skrifter som härstammar från Egypten. Nedan kan du läsa mer om de hermetiska skrifterna.

Corpus Hermeticum

De hermetiska skrifterna, som heter Corpus Hermeticum på latin, är som sagt en samling skrifter som härstammar från Egypten. Skrifterna är av religionsfilosofisk art och har fått namnet Corpus Hermeticum av den som beskrivs ha haft uppenbarelse genom dem – nämligen Hermes Trismegistos, vilket i sin tur betyder den Trefalt Störste Hermes. Skrifterna har utgetts i två volymer av A.D. Nock och A.S. Festugière. 

De hermetiska skrifterna beskrivs av vissa som en västerländsk motsvarighet till Upanishaderna. Upanishaderna är, för den som inte vet det, en samling religionsfilosofiska skrifter som beskrivs i den indiska litteraturen och som utgjorde vissa specifika val för den rättrogne hindun. Namnet Upanishaderna betyder sitta ned som lärjunge och menar att den som läser skrifterna undervisas eller invigs i stora hemligheter. Skrifterna har också haft en stor påverkan i senare tid genom att det ligger också till grund för många filosofiska och religiösa system i Indien och haft inverkan på mystiken och mer moderna filosofer. 

TIllbaka till Corpus Hermeticum. Skrifterna beskriver Gud, vilken beskrivs som det Absoluta, och kan endast nås genom att individen dyrkar och begrundar. I de hermetiska skrifterna beskriver vidare en gnostisk religionssyn. Den gnostiska religionssynen, eller gnosticism, menar att det största målet för en människa är att bli väckt av en gudomlig gnista och därigenom frälsas från den materiella världen som håller henne/honom fången. Gnistan kunde väckas eller befrias genom gnosis, vilket betyder ungefär andlig insikt. Gnosticism är ett grekiskt ord som betyder att besitta kunskap, och är faktiskt ingen religion utan är snarare en religionshistorisk fackterm. Den används alltså som ett samlingsnamn för olika idétraditioner som kommer från det judisk-kristna området omkring år 0 till år 200. 

Hermetism

Hermetism är en idétradition eller religiös-filosofisk lära som har sitt ursprung från de hermetiska skrifterna som beskrivits ovan. Idétradititionen var som störst och hade mest inflytande under renässansen men har även haft inverkan under andra tidsepoker, bland annat romantiken. Inom hermetism är det främst olika teman som beskrivs och framhävs – här kan man läsa om det besjälade universum, förbindelsen mellan himmel och jord, Gud och människan, kaos och mörker som ger upphov till liv samt vilka krafter i naturen som människan skulle kunna lära sig att behärska. Dessa tankar upphävde den tidigare stora skillnaden mellan Gud och människor och himlen och jorden, där himlen porträtterades som perfekt och jorden som föränderlig och bristfällig. 

Förutom de hermetiska skrifterna, som beskrivs som de viktigaste texterna, finns även andra texter som var viktiga inom läran eller traditionen, bland annat finns ett par texter från Nag Hammadi-biblioteket. Inom hermetismen var alkemin den centrala vetenskapliga upptäckten. 

Ibland talar man om den moderna hermetismen, som också kan kallas för hermeticism. Hermetiscism grundades av Marsilio Ficino på 1400-talet, som upptäckte skrifter som handlade om Hermes Trismegistos. Ficino ansåg då att han hittat den första kunskapen som sedan förmedlats i olika skrifter av bland andra Platon, vilket fick Ficino att tro att han kunde få veta den riktiga sanningen om världen.