Keltisk mytologi är ett begrepp som innebär ursprungligen en blandning av irländska och walesiska sagor. I denna stora och härliga blandning fanns även myter från till exempel Skottland och olika galliska stammar men också från olika delar av Europa. Man brukar därför dela in den keltiska mytologin i tre olika undergrupper: goideliska som är bland annat den skotska, brittiska kelter samt kontinentala kelter som då är bretonska.

Enligt dessa mytiska berättelser och sagor tog kelterna över Irland från varelser vid namn fomorer. Dessa varelser bodde under havet och var väldigt onda. Tack vare trollformler och ingripanden från de gudomliga kunde Nemed invadera Irland och få bort fomorerna. När Nemed dog, tog fomorerna över innan folket med krigare i spetsen kunde besegra dem på nytt. Varelserna tog ändå makten och hade den i drygt 200 år. Då ledde Nemeds ättlingar en ny invasion där de besegrade fomorerna. Irland delades då upp i olika provinser.

Berättelserna skrevs inte ned utan berättades endast muntligt. Vissa skulpturer av gudar och religiösa inskriptioner fanns men inga slags böcker. Det fanns en samling som skrevs på medeltiden, men annars var det inte förrän några munkar på Irland på 1100-talet som skrev ned berättelserna. Denna bok som heter Lebor Gabala innehåller de äldsta myterna inom den keltiska mytologin, bland annat den om Nemed och hans folk. Det är alltså oftast andrahandskällor som man får lita på när man ska undersöka den keltiska mytologin. Man anser dock att även om den keltiska mytologin har förvanskats genom tiderna, har mytologin ändå haft en stor inverkan på den moderna europeiska civilisationen.

Kristendomen

Den keltiska kulturen kom att upphöra vid omkring år 400 då kelterna istället anslöt sig till kristendomen. Kulturen fick dock ett slags uppvaknande mellan 500- och 700-talen då några munkar lyfte upp kulturen upp till ytan igen.

Gudsdyrkan

Man tror att den keltiska kulturen inte var särskilt homogen utan antagligen hade varje enskild stam egna gudar. Av alla dessa gudar har man idag vetskap om ungefär 300 av dem, men man tror alltså att det finns betydligt fler. Gränsen mellan en vanlig dödlig människa och en gud är dock väldigt oskarp när det kommer till den keltiska mytologin. Det beskrivs till exempel att vissa gudar är övernaturlig men kan ändå dö som en vanlig människa. Gudarna höll till i den så kallade andra världen där även vanliga människor kunde komma och besöka gudarna.

Inom den keltiska mytologin dyrkade man främst sina gudar utomhus, till exempel i olika heliga lundar. Vissa gudomliga saker förknippade man också med naturen som till exempel olika djur, vatten eller träd.

Balor

En av de keltiska gudarna var Balor, som var dödsguden och som kunde döda en annan varelse endast genom att titta på dem med sitt onda öga. Han härskade även över fomorerna som deras kung.

Aine

Aine var kärlekens gudinna. Om man ber till henne kan man antingen belönas eller bestraffas. Aine kan väcka döda till liv, men det sägs även att hennes skönhet kunde vara dödlig för den som tittade på henne.