Ring Tarotguiderna på tel
0939-2959

Samtalspris 19:90 per minut.

Ring Tarotguiderna på tel

Samtalspris 19:90 per minut.

Det universella medvetandet och våra andlig Guider

0

Julen får gå i andlighetens tecken

Julen ligger helt oplanerad framför mig. Det enda jag vet är att jag ska fira den med någon jag älskar. Det är allt jag behöver veta, för nu. Det är allt jag shutterstock_129491495behöver, alla dagar på året.

Jag låter julen komma till mig i år. Själv närmar jag mig julen med en känsla av nyfikenhet. Den får överraska mig. Eller inte.

I år får julen en ny roll i mitt liv. Den ska för första gången få en andlig aspekt där varken julklappar eller julhysteri hör hemma. Jag ska andas, känna mig fri och lyssna. Jag ska lyssna på julen för jag tror att den har ett budskap, och det budskapet är kärlek. En kärlek bortanför gåvor, mys tillsammans och nubbevisor. En kärlek som är större än mig själv och alla jag älskar tillsammans. En kärlek som är ren, sann och självklar. Den är varken plats- eller personbunden. I min andlighet känner jag ofta att jag kommer i kontakt med den källan. Och den ger mer än jag kan förklara. Min andlighet är min livspassion och mina andliga vägledare är mina livsledsagare som jag inte kan leva utan. Det är till dem jag vänder mig för både tro, hopp och kärlek. På allvar.

Jag är inte traditionell troende men jag har en stark tro på att det finns ett högre medvetande i universum. Universum är som vi, och vi är som universum. Universum är ett väsen, en energi, universum har en själ, ett medvetande och en intelligens, den inte bara skapar sig självt, den även omskapar sig, hela tiden. Inget dör i universum utan allt transformeras, det finns inget ”ingenting”. När något dör i universum så föds alltid något nytt ur detta. Det finns ingen början och inget slut.

Det universella medvetandet

Vad man kallar detta universella medvetande är upp till var och en, jag tror vi alla kommer i kontakt med samma källa. Vi är ett mikro kosmos i ett makro kosmos. Den universella högre energin finns utanför oss och inom oss, vi är en del av universum. Vi står i kontakt med all existerande visdom och det är så jag jobbar med min andlighet.

Jag kanaliserar mycket. När man kanaliserar så länkar man till ett högre medvetande. I mitt fal är det oftast till mina andliga Guider och mitt Högre Jag. Men ibland även till änglar och andra höga mästare.

Mina Guider är mina högtstående visa vägledare, de är i kontakt med mig och min livsväg och besitter tillsammans med mitt Högre Jag en visdom och kunskap om varför jag är här, och hur min utveckling ska se ut. och vilka vägar jag ska gå och varför, och vilka människor som hör ihop med denna livsväg.

Allt det här vet många men de kan ändå vara svårt att själv komma i kontakt med sitt själsmedvetande. Vi är ofta så fast i allt det vardagliga i vårt jordliga liv så vi glömmer att också vara medvetna i vår själ. Vi tappar bort oss själva och får en obalans. Vi vet så mycket egentligen, vi är bara inte i kontakt med vad vi faktiskt vet. Det är där kanaliseringen kommer in. Med kanaliseringen så övar vi upp vår förmåga att vara medveten, i kontakt. Vårt jordliga jag och vårt högre själsliga Jag ska inte vara frånkopplade från varandra, de ska vara Integrerade. Då kan vi lyssna på oss själva och ”bara veta”, vi kan också få till oss budskap ”helt plötsligt, från ingenstans”. Därför att vi är i kontakt och integrerade med alla delar av oss. själva Då kan vi även nå våra högre vägledare, andra energier, och den visdomen och kunskapen som tidigare varit dolt för oss. Jag tror att det är detta allsmäktiga som många kallar Gud.

Jag började min andliga bana som ateist. Jag hade ingen tro och de upplevelser jag haft lade jag ingen värdering i, jag förstod dem inte, jag hade ju ingen att prata med, så jag fick söka själv, för sökandet var viktigt för mig. Men inte som ett medvetet val utan som något jag bara gjorde, jag kunde inte låta bli. Det var som att mitt sökande drogs som en magnet mot något som jag inte då förstod vad det var, och jag bara följde med, jag kan inte ens komma ihåg när det började då sökandet alltid varit en del av mig själv. Jag befann mig ständigt i mina inre reser och jag ifrågasatte världen och meningen med allt tidigt. Mitt sökande har hela mitt liv varit en pågående process.

shutterstock_190106057Att tro eller inte tro.

Astrologin var det jag först började utforska som sextonåring. Det faktum att jag mer och mer märkte att det fanns religiösa symboler och samband i astrologin gjorde att jag till slut motsträvigt även började utforska den andliga biten. Under flera år sköt jag det ifrån mig och vägrade gå in i det, jag ville inte ta ställning, Gud var min enda upplevelse av andligheten och honom trodde jag inte på, så jag visste inte vad jag skulle tro eller göra, så jag lät bli.

Men med tiden så växte andligheten på mig. Jag kunde inte förneka mina upplevelser eller det faktum att jag såg att bitar föll på plats som jag inte kunde ignorera. Astrologin stämde vilket oundvikligen förde mig vidare. Med astrologin så kom reinkarnationsläran, den biten som jag allra mest värjde mig ifrån blev med tiden en sanning som jag inte kunde förneka.

I många år har jag sagt att jag inte tror på Gud. Men precis som den ständigt pågående andliga utvecklingen jag är i så förändras mycket över tid, även detta. Jag tror fortfarande inte på gud som en man som sitter på ett moln någonstans. Däremot så kan jag tala om ett gudsmedvetande. För mig är det samma sak som universums medvetande.

Höga andliga vägledare

Det som har förändrats för mig över tid är hur jag förhåller mig till många bibliska gestalter. Idag så känner jag mig övertygad om att många av dessa ha funnits. Jag är övertygad om att Jesus, hans lärjungar, Jesus moder Maria, Buddha, Muhammad m.fl. faktiskt har funnit. Dessa profeter och andliga ledare eller personer har haft höga andliga positioner på vår jord. Däremot så tror jag inte på några biblar. Jag tror att prästerskapet har förvanskat historien för att kontrollera och styra människor. Jag tror inte Jesus var Guds son mer än vi andra, utan jag tror vi alla kommer från detta Gudsmedvetande. Däremot så var han en stor healer. Vad får mig att tro det?

Från att helt förkastat alla bibliska personer så började jag ändra min syn för några år sedan. Då jag kanaliserar mycket och jag även har haft otaliga kurser i kanalisering genom åren så har det uppdagats en sanning för mig. Många människor kanaliserar dessa gestalter. De är andliga vägledare, många av dem är mer fokuserade på grupper av människor än att de jobbar med endast en person. Jesus t.ex. har jag själv kommit i kontakt med. Likaså har jag även upplevt att många andra har kanaliserat honom. Oftast då människor som arbetar med healing på något sätt eller människor i kris. Han verkar utbilda och bistå i healing och även hjälpa människor att healas. Detta är något som jag mer eller mindre har tvingats att se, från att inte tro på någon form av religiös aspekt alls så upptäckte jag att religionen kanske inte ser ut som vi tror, så som de som velat styra människor låtit det se ut.

Det jag lärt mig genom åren är att det inte är upp till mig att lägga värdering i hur det ser ut eller fungerar. Jag låter mig vara öppen så får mina vägledare visa mig vägen. Annars blir man fast i sina förutfattade meningar och fastnar, stagnation är det värsta ens andlighet kan drabbas av. Det heter att vara en ”öppen kanal” av en anledning.

En ny andlig Guide kom till mig

En annan händelse som förändrade min syn på religiösa gestalter hände någon månad innan vi skulle börja inspelningen av tv-serien ”Livet på andra sidan”. Jag hade under många år haft en älskad Guide. Helt plötsligt så dök det upp en ny, jag ville från början inte riktigt inse att han var en ny Guide. Jag kände sådan stor kärlek till min Guide som jag redan hade och jag var rädd att om det kom en ny så skulle han bytas ut. Så blev det inte utan han finns kvar även om jag inte såg honom på en lång tid. Nu förstår jag att det var för att jag skulle släppa in min nya, en påve.

Redan där så undrade jag vad är det här nu då? Jag är ju inte ens kristen, ännu mindre katolik. Min förvirring lade sig efter några dagar och jag köpte läget utan ifrågasättande. Så långt har jag kommit att jag vet att allt sker av en anledning. Han presenterade sig som Christian och han berättade att han kom för att höja nivån på mitt arbete. Vem är jag att säga nej till det? Påve eller inte

Ca ett år senare när jag håller kurs i kanalisering så säger jag som jag alltid gör till mina elever att de ska gå hem och googla på Guidens namn, många gånger kan man redan där få mycket information om vem Guiden är och varför den kommit just till den utvalda personen. Tanken slår mig då att jag aldrig googlat på min Guide själv. Så efter kursen så googlade jag på Christian.

Fråga mig inte hur jag tänkte, eller inte alls tänkte. Jag kunde inte för mitt liv förstå hur jag kunde ha missat sambandet mellan en Påve och Christian som betyder kristen. Några ytterligare månader senare så slår det mig att Christian dessutom har namnsdag på min födelsedag, den trettonde november. Lustig nog så föreslog mammas barnmorska att jag skulle heta Kristin (den kristna) men då jag har en syster med det namnet så var det lite opraktiskt.

 Min andliga skolbänkshutterstock_28820872

Så universum har satt mig i skolbänken sista åren för att jag inte ska missa de stora andliga ledarna genom tiden p.g.a. min misstro mot olika religioner och Gud fader själv. Jag tror fortfarande inte på Gud i den aspekten som en man som skapade universum. Men gudaspekten av universum kan jag ta till mig. Så idag förhåller jag mig helt annorlunda till kristendomen, jag är inte helt säker på hur den ser ut och det gör inget.

Så för första gången så tänker jag på Jesus i kombination med julafton, och han får finnas där.  Jag vet inte ens hans roll i det hela, men det är hans dag. En dag då hans energi blir stark för att så väldigt många fokuserar på honom, han finns i mångas tankar. Kanske åker jag till en kyrka och mediterar på min tro. Eller så gör jag det här hemma själv. Jag låter helt enkelt julen komma till mig, den får bli som det blir. Den är vacker oavsett. Om det sen blir Jesus, Buddha eller Shiva som jag plockar fram det får jag se.

Julen handlar mycket om gåvor, även Jesus fick ju det. Jag är öppen för att ta emot den gåvan som universum sänder i min väg, vad det än är för något, och om det kommer något,  för en gåva kan ju ibland komma i en helt annan skepnad. Jag ser med spänning fram emot den här julen på ett helt nytt sätt, för den ska få en andlig aspekt. Så i år lyssnar jag utåt och inåt och njuter av tystnaden och att jag inte måste någonting.

Namaste Vivi

Dela.

Om skribenten

Vivi Linde driver Tarotguiderna och Sveriges största Andliga/Mediala bloggportal med över 90 stycken bloggare med inriktning kropp, själ, hälsa och inspiration. Lyssna även gärna på Podcasten Vivi Lindes podd. Välkommen till min blogg!

Lämna en tanke