I vårt DNA, våra ögons hornhinnor, snöflingor, tallkottar, blomblad, kristaller, trädgrenar, snäckskal, de stjärnor vi kretsar kring, den galax vi är en del av, luften vi andas, och alla andra livsformer som vi känner till är sprungna ur en tidlös geometrisk kod. Denna geometriska kod har använts för att designa heliga platser – från förhistoriska monument såsom Stonehenge och pyramiderna i Giza, till världens mest uppseendeväckande katedraler, moskéer och tempel är alla baserade på samma principer. Dessa kallas för hemlig geometri, eller helig geometri.

I naturen förekommer olika mönster, strukturer och designer, från de minsta partiklarna, till uttryck av liv som det mänskliga ögat kan uppfatta, till det större kosmos. Dessa följer en viss geometri, vilken avslöjar olika former för oss. De är även symboliska för den bakomliggande metafysiska principen av det oskiljbara förhållandet mellan den enskilda delen och det stora hela. Det är denna princip av en enhet som ligger bakom all geometri som hemlig geometri handlar om. Den utgör en ständig påminnelse till oss om vårt förhållande till det hela, och utgör samtidigt en ritning till den heliga grund som har skapat alla saker.

Den hemliga geometrin upptäcks på nytt

Så långt tillbaka som i det antika Grekland för 2 500 år sedan lärde man ut att det fanns fem perfekta tredimensionella former. Dessa former utgör tillsammans grunden för allt i vår fysiska värld. Moderna forskare har dock förkastat och förlöjligat denna tanke ända fram till 1980-talet, då en professor vid namn Robert Moon vid universitetet i Chicago visade att alla element i det periodiska systemet – det vill säga allt i den fysiska världen – faktiskt var baserat på dessa fem geometriska former. Faktum är att dessa skapelsens mönster, den hemliga geometrin, idag återupptäcks inom den moderna fysiken, biologin och kemin.

Redan på antiken visste man att dessa mönster var koder som symboliserar vår inre värld och att upplevelsen av hemlig geometri var avgörande för själens utveckling. Genom att betrakta dessa former kan vi få en direkt inblick i den djupa vishet som finns i det universella sinnet. Den tyske naturforskaren Johann Wolfgang von Goethe menade att det vackra är ett uttryck för naturens hemliga lagar. Genom att stiga in i den hemliga geometrins värld kan du få se skapelsens vackert mönstrade skönhet.

Två viktiga begrepp inom hemlig geometri

Den enklaste och mest perfekta av alla former är sfären. Den är det ultimata uttrycket för enhet, helhet och integritet. Det finns ingen punkt som ges en större eller mindre betydelse, och alla punkter på ytan är lika åtkomliga från dess mittpunkt. Atomer, fröer, celler, planeter och stjärnsystem är exempel på sfäriska skapelser.

Det gyllene snittet är ett viktigt mått som verkar förekomma överallt. Det gyllene snittet är ett långt tal (förkortat 1,618), vilket utgör ett unikt snitt där förhållandet mellan helheten och den större delen är detsamma som förhållandet mellan den större delen och den mindre delen. Därför sammanlänkar den symboliskt varje ny generation till dess förfäder, samt bevarar förhållandets kontinuitet som ett sätt att spåra dess börd.