Den 1:a augusti varje år firas en speciell högtid på det norra halvklotet som är en skördehögtid och som på ett sätt markerar slutet för sommaren. Denna högtid heter lughnasad, men kallas också ibland för lammas. Det är en pagan/wicca-högtid. Ordet lughnasad är irländska gaeliska och betyder nämligen augusti.

Det finns totalt tre skördehögtider och detta är den första av de tre eftersom mycket av det som finns i naturen nu är redo att skördas och ätas av människan. Det är helt enkelt halvvägs mellan sommaren och hösten. På det södra halvklotet firas denna högtid istället den 1:a februari. Det finns även andra högtider inom just naturreligionen wicca. Högtiderna är totalt åtta stycken och firas just vid växlingen mellan olika årstider, som till exempel Lughnasad.

Varför firas lughnasad?

Som vi redan varit inne på, så är lughnasad/lammas en skördehögtid. Högtiden har ett keltiskt ursprung. Enligt kelterna delas året in i fyra olika delar. Skörden som började vid denna högtid pågick ända fram till samhain som infaller 1:a november. Då tas det sista av skörden om hand inför vintern. Andra högtider är imbolc och beltane som infaller 1:a februari respektive 1:a maj.

Guden Lugh

Denna högtid är uppkallad efter den keltiske sol- och eldguden Lugh. Den 1:a augusti är det Lughs dödsdag, eftersom mörkret börjar komma tillbaka. Det var också starten för skördesäsongen, och om den blev bra eller inte beror på vem som vinner i strid av Lugh och en annan gud.

Namnet Lugh betyder faktiskt den skinande och anses vara den mäktigaste av alla de keltiska gudarna. Lugh kan alla konster och bär med sig ett ljus som oftast symboliserar upplysning. Ibland kallas han för Lugh Långarm och har en motsvarighet hos kelterna i Wales, men då gick han under namnet Lleu. Gallerna hade istället namnet Lugos. Än idag firas Lugh genom olika högtider på Irland.

Lammas

Ordet lammas är saxiska och heter då hla-mass och betyder brödhögtid. Engelsmännen började sedan också ha en slags bröd- eller vetefestival vid denna tidpunkt. När det mesta var skördat, tog man de första axen, malde det till ett mjöl som användes till de bröd som åts under högtiden. Brödet välsignades först av prästen och syftet var att det skulle ge god lycka i skörden.

Centrala aspekter i Lughnasad

Eftersom det är skördesäsong har spannmål en viktig del i högtiden och kunde till exempel vara vete, råg, humle och korn. Man brukar också baka en slags brödgubbe som man sedan offrar till gudens ära. Man åt även olika sorters örter, blommor och frukt som till exempel hallon, äpplen och päron.

Eftersom man under denna högtid hade fest, blev det också så att man arrangerade andra tillställningar som exempelvis bröllop under högtiden eller par som ville förnya sina löften till varandra. Det är också en bra start för att ingå avtal och göra avbrott och nystarter för olika saker. Man kunde också anordna olika spel och sporter för att fira sin goda hälsa och styrka. Det var även dans och marknader där folk samlades för olika gemensamma ritualer och böner. Även sädesgudinnorna Demeter och Ceres omnämns också under Lughnasad.