I den nordiska folktron beskrivs ett väsen som kallas för vittra. Ordet avser flertal. Vittrorna fanns i den nordiska fäbodkulturen, där sydgränsen var ungefär vid Hälsingland och Dalarna. Längre söderut beskrevs de som vättar och ordet  vittra är även etymologiskt besläktat med ordet vätte som i sin tur betyder övernaturligt väsen.

Även i Norge och Finland beskrevs dock det mytiska vittrorna. Själva ordet vittra används i Jämtland, Västernorrland, Ångermanland, Västerbotten, Norrbotten samt södra Lappland. I till exempel norra Lappland och norra Norrbotten kallas istället vittrorna för landrå eller troll. På jämtska kallas de för jolbyggar som betyder jordbyggare eller andra ord som smågåbban, småruskan eller småtussan. På samiska heter de ganji, sajva eller ulda och på finska maahinen eller haltija.

Det underjordiska folket

Det finns en nordisk föreställning om att det finns ett folk som lever under jorden men samtidigt i ett parallellt samhälle med människor runt om dem. De kan dock bo i stenblock eller gamla träd. Inom folktron beskrivs de som de osynliga. Främst lever vittrorna i familjer och livnär sig på jordbruk och boskapsskötsel. På vintern återfinns de på fäbodvallen eftersom människorna inte är där då och har då sin egen boskap där. De har egna kor som kallas för vitterkor som ansågs vara förtrollade men har också egna getter. Dessa kor var mindre än vanliga kor och mjölkade alltid karet fullt men inte mer än så. Det finns berättelser om att fäbodjäntor har fått ta hand om och till och med behålla en ko genom att kasta en kniv över kon.

Vittror är oftast småväxta men kan vara av mänsklig längd eller till och med längre och större än en människa, främst då längs kusten och norrut i Sverige. Storleken varierar dock kraftigt, ibland beskrivs de som två decimeter och ibland som två meter. Ibland beskrivs de som vackrare än människor.

Vittror är även enligt berättelserna vad man skulle kalla för klädsnobbar. De klär sig i färger som signalerar vilket humör de är på, till exempel i vitt som då signalerar att de är glada. Oftast är de kvinnliga vittrorna välklädda medan männen bär enklare kläder. Kvinnorna har även långt hår som kan var i olika färger. Vittror påstås också kunna förvandla sig till mindre djur om det skulle behövas.

Vittror är till skillnad från vissa andra väsen, dödliga. Det är inte heller ovanligt med berättelser om kärlek och även giftermål mellan vittror och människor. Vittror kunde även röva bort unga flickor och tvinga dem till giftermål.

Vitterstråk

Om människorna låter dem vara i fred så var de lugna men om man besvärade dem så kunde de genast bli besvärliga att ha och göra med. De kan till exempel locka folk att gå vilse i skogen. Deras vägar kallas för vitterstråk och på många platser i Sverige finns det till och med kartor över dessa. Om man byggde ett hus på ett vitterstråk så kunde det gå illa. På Island till exempel behöver myndigheterna ta hänsyn till detta om en ny väg ska byggas eller om man planerar att bygga nya bostäder.