Fransmannen Allan Kardec var den första teoretikern inom spiritismen, och hans tankar ligger till grund för hela denna gudstro som baserar sig på en tro om reinkarnation. Andra namn som ofta förekommer inom spiritismens historia är de amerikanska systrarna Kate och Margaret Fox, samt deras föräldrar. Historien om systrarna Fox spred sig som en löpeld genom Europa och ledde till att spiritismen fick fäste i 1700-talets Paris.

Mot slutet av 1700-talet blev det populärt att arrangera seanser. Spiritismen begränsade sig dock inte till denna tid utan förekom även under romantiken och upplysningstiden, och har levt vidare in i våra dagar. Den svensk som utmärkt sig mest för sina teorier kring spiritismen är Emanuel Swedenborg. Även om flera olika namn figurerar inom spiritismen på 1700-talet, är det dock först på 1800-talet som dess mest kända förespråkare träder fram.

Allan Kardec

Det var dock Allan Kardec och hans kodifiering, det vill säga den treenighet som utgörs av religion, filosofi och forskning. Det är dessa tre pelare som tron på själens existens och dess vidare liv efter döden bygger på. Kardec sammanställde på mitten av 1850-talet en lista med frågor och började samarbeta med flera olika medium för att ställa dessa frågor till olika spöken.

Detta ledde till att Kardec, som från början var skeptisk till fenomenet, blev övertygad om att människan har en själ som efter döden fortsätter att ha samma egenskaper som den individ själen har tillhört hade under sin livstid. Det innebär att exempelvis själen tillhörande en person som var beroende av droger eller var girig fortsätter ha samma moral även efter personens död.

År 1857 släppte Allan Kardec sin bok ‘Andarnas bok’, vilken innehöll 1 019 frågor och svar där Kardec behandlar andar, andevärlden och förhållandet mellan andevärlden och vår jordliga värld. I januari året därpå publicerade Kardec ‘Revue Spirite’ och grundade i april 1858 organisationen Paris Sällskap för Spiritistiska Studier. 1959 gav han ut ‘Vad är Spiritismen’ och två år senare publicerades ‘Mediernas bok’. ‘Evangelium enligt Spiritismen’ 1864 var den första religiösa bok han släppte, och den tog upp livet på andra planeter. Han han även publicera två ytterligare böcker: ‘Himmel Helvete’ från 1865 och ‘Genesis’ från 1868. Den 31 mars 1869 avled Kardec vid 64 års ålder. Hans vänner publicerade 1890 ‘Postuma Verk’ – en bok som innehöll alla Kardecs opublicerade anteckningar och skrifter.

Kritik mot spritismen

Spiritismen har kritiserats av bland andra René Guénon, som år 1923 publicerade boken ‘The Spiritist Fallacy’. I boken kritiserar Guénon spiritismens koncept, vilka han anser är en konstlad blandning av spirituell materialism samt moralism. Spiritismen har bland annat kritiserats starkt för de spirituella manifestationer som i flera fall har visat sig vara avsiktligt fejkade. Anhängare till spiritismen hävdar dock att detta påståenden inte bevisar att själva spiritismen är osann. Britten G. K. Chesterton skrev till exempel år 1906 att “Inget tänkbart antal falska medier påverkar sannolikheten för förekomsten av verklige medier på ett sätt eller ett annat. Detta är säkerligen tillräckligt uppenbart. Inget tänkbart antal förfalskade sedlar kan motbevisa förekomsten av Bank of England.“.