Rosenkorsarna – en hemlig orden som fascinerar många
Rosenkorsarna (även kända som “rosenkreuzarna”) kallas medlemmarna i det hemliga ordenssällskap som i Sverige kallas Rosenkreutzareorden. Denna orden är med sina hemliga läror ett historiskt och kulturellt fenomen som i århundraden har gäckat och fascinerat utomstående.
Ordens rötter sträcker sig tillbaka till det tidiga 1600-talets Europa. Då dök två mystiska manifest plötsligt upp och påstod sig representera en dittills hemlig orden vid namn “Rosenkorsets brödraskap”. Trots hemlighetsmakeriet kring denna grupp samt frågan om dess faktiska existens har idéenerna i manifesten påverkat utvecklingen av de västerländska hemliga lärorna och fördolda kunskaperna.
Rosenkorsarna uppstod i Tyskland under 1600-talet
Rosenkorsarnas ursprungsberättelse börjar alltså med publiceringen av de bägge dokumenten Fama Fraternitatis Rosae Crucis (1614) och Confessio Fraternitatis (1615). Bägge dessa texter publicerades i Tyskland och antydde att det fanns ett gammalt brödraskap som ägnade sig åt att söka kunskap, andlig visdom och helande krafter. Dessa verkade i hemlighet i samhället.
I texterna beskrivs ordens grundare vara Christian Rosenkreuz, en tysk läkare som ska ha fötts 1378. Han ska efter en resa genom Mellanöstern och Nordafrika återvänt till Europa med en djupgående kännedom om hemliga och fördolda kunskaper. Hans existens är förvisso höljd i ett dunkel, men trots detta har berättelsen fascinerat många efterföljande generationer. Denne påstådde grundare har därmed varit en symbolisk figur för rörelsen.
Trosuppfattningar och praxis
Rosenkorsarna är i grunden ingen religion utan snarare en hemlig orden med ett filosofiskt och andligt tankesystem. Deras lära lånar olika delar från diverse läror. Den har sitt ursprung i hermetismen, den kristna mystiken, alkemin, kabbalan och andra hemliga läror. Med hjälp av dessa söker anhängarna till ordern en “universell visdom”. Denna visdom tros överskrida barriärerna för vanlig kunskap och erbjuda djupgående insikter om såväl naturen som kosmos och det gudomliga.
En av de grundläggande principerna inom ramen för rosenkorsarna och rosenkreuzianismen är tron på en osynlig sammanslutning av andliga adepter som verkar bakom verklighetens kulisser. Denna osynliga sammanslutning anses vara ett symboliskt eller faktiskt nätverk av upplysta sinnen som påverkar den mänskliga civilisationen och dess utveckling.
Trots sin hemlighetsfulla natur uppmuntrar rosenkorsarna med sin värdegrund till filantropi och helande. Deras läror betonar förvandlingen av jaget och samhället genom andlig upplysning och direkt erfarenhetsmässig kunskap om det gudomliga.
Flera olika grupper har påstått sig vara ordens arvtagare
Under de århundraden som har förflutit sedan de ursprungliga manifesten släpptes har flera olika grupper och sällskap gjort anspråk på att vara arvtagare till den ursprungliga rosenkreutziska visdomen. Under 1700-talet fick rosenkorsarna och deras idéer ett uppsving i samband med att frimureriet uppstod samt upplysningstiden ägde rum. Flera av frimurarnas riter och ordnar påstod sig ha kopplingar till den rosenkreutziska läran.
Under 1800- och 1900-talen uppstod ytterligare gerupper såsom Hermetic Order of the Golden Dawn och Antiquus Mysticusque Ordo Rosae Crucis (AMORC). Dessa tolkade och tillämpade den rosenkreutziska filosofin på sina olika och unika sätt. Än idag fortsätter dessa sällskap att främja rosenkorsarnas ideal. De uråldriga lärorna och deras visdom har även fått ett inflyttande på populärkulturen, litteraturen och utvecklingen av den nutida andliga strömningen New Age.