Geometri har nog de flesta av oss hört talas om, för vem har inte läst och kanske kämpat med detta i skolan? Geometri kommer från grekiskans geometria, där geo står för jord och metria för mäta. Geometrin är som sagt en del av matematiken och innebär rent konkret att man utforskar vilka egenskaper som figurer har i ett rum eller rumsliga samband. Det finns också olika slags geometriska teorier och grenar.

Vad är hemlig geometri?

I allt vi ser och vad vi är, finns en geometrisk kod. Denna kod har genom vår historia använts för att designa och utforma allt från pyramiderna i Egypten till olika slags tempel och katedraler. Denna kod kallas för hemlig geometri, även ibland kallad för helig geometri. Den heliga geometrin kan också kallas för sakral geometri och med det menar man symboliska betydelser för vissa specifika geometriska former och proportioner. Man anser därför att vissa religiösa strukturer som tempel och kyrkor är heliga på grund av geometrin som använts i uppbyggandet. 

Vissa menar att den heliga geometrin är andliga byggstenar som lagt grunden till universum, samt att de former och mönster som geometrin består av, är kärnan i skapelsen. Enligt vissa kan den heliga geometrin aktivera ens ljuskropp för att på så vis kunna harmonisera med olika mänskliga delar. 

Helig geometri finns omkring oss

Runt omkring oss finns det heliga geometrin, i allt från naturen till musiken eller konsten, i det vi hör eller känner eller ser. Sambandet i det gyllene snittet, som du kan läsa mer om nedan, finns i mönster som vi människor anser vara vackra. Genom den heliga eller hemliga geometrin finner vi koder till både naturen och mänskligheten. En av de mest kända föreläsare inom området, Phil Gruber, anser att den heliga geometrin är en betydelsefull och central byggsten när vi människor söker sanningen inom oss och att det har genom tiden varit ett sätt att nå självkännedom. 

Det gyllene snittet

Ett av de mest centrala begreppen inom hemlig geometri, eller helig geometri om man nu vill kalla det så, är det gyllene snittet. Det gyllene snittet kommer från grekiskan och avser det förhållande som kommer av att en specifik sträcka delas in i en längre del och en kortare del så att hela sträckan blir a (längre del) + b (kortare del) och därmed förhåller sig till a som a och b som b. 

Det gyllene snittet var ett känt begrepp av Pythagoras och grekerna. Snittet såg då som en norm för harmoni för mått och proportioner inom bland annat arkitektur och måleri. Det gyllene snittet väckte också uppmärksamhet hos matematikerna i antikens Grekland då detta specifika värde som kommer av snittet, uppkommer i olika geometriska figurer. Exakt hur det gyllene snittet skulle beskrivas var faktiskt Euklides som levde cirka 300 f.Kr. som gjorde. Under 1400-talet var det en munk och matematiker vid namn Luca Pacioli som beskrev det gyllene snittet som det gudomliga förhållandet. Själva namnet det gyllene snittet kan första gången ses i en bok från år 1835 av Martin Ohm.