Ouija är ett spel där man använder sig av en bräde med siffror och bokstäver, samt orden “ja”, “nej” och ibland även “hej” och “hej då” för att kommunicera med andra. Detta görs med hjälp av en liten hjärtformad pjäs gjord av trä eller plast. Deltagarna placerar sina fingrar på den hjärtformade pjäsen och förflyttar den sedan på brädet, och uttalar de ord som skapas genom dessa förflyttelser. Ouija är ett registrerat varumärke, men även det begrepp man oftast använder för att beskriva ett bräde av detta slag.

Ouija-brädets historia

Ett av de tidigast kända omnämnanden av en metod för automatisk skrift likt ouija-brädet härstammar från 1100-talets kinna. Man kallade metoden för fuji, och det var en metod genom vilken man påstods kunna få kontakt med andevärlden under särskilda ritualer. Den utövades fram tills den många århundraden senare förbjöds av det kinesiska styret. Liknande metoder för att genom medial skrift kommunicera med andar sägs även ha förekommit i det antika Indien, Rom och Grekland, samt under medeltidens Europa.

Som en del av spiritismen började medium på olika sätt försöka kommunicera med de döda. Under det amerikanska inbördeskriget ska medium ha låtit anhöriga kontakta sina förlorade släktingar. Ouija i sin nuvarande form skapades dock i Baltimore 1890. Det var då som ouija-brädet introducerades på den kommersiella marknaden av affärsmannen Elijah Bond. Bond ansökte den 28 maj 1890 om patentskydd på produkten, vilket han den 10 februari 1891 fick. Förutom en affärsman var Elijah Bond också en advokat och en uppfinnare av andra föremål förutom det mytomspunna brädet.

William Fuld, en man som var anställd av Bond, tog senare över tillverkningen av brädet. År 1901 påbörjade han sin egen tillverkning av brädet och kallade det “ouija”. Detta namn sägs Charles Kennard, grundaren av det företag som tillverkade brädena åt Fuld, ha fått genom att använda brädet. Det ska vara ett antikt egyptiskt ord som betyder “lycka till”. När Fuld sedan tog över tillverkningen sa han att namnet var en kombination av de franska och tyska orden för “ja”. Det är denna förklaring till namnet som än idag används.

Brädet betraktades ursprungligen som ett sällskapsspel, innan den amerikanska spiritisten Pearl Curran under första världskriget använde brädet som ett sätt att kommunicera med kommunicera med det övernaturliga. Spiritisterna trodde nämligen att de döda kunde kontakta de levande med hjälp av brädet, och började därför år 1886 använda ett bräde som i mångt och mycket liknar den moderna ouija-brädet. Med hjälp av denna brädet skulle de snabbare kunna få kontakt med andar.

Kritik mot ouija

Vissa kristna samfund har varnat människor för att använda ouija-brädet, då de sägs kunna leda till demonisk besatthet. Inom det ockulta är man dock tudelade i frågan då vissa hävdar att det kan vara en väg till positiv förvandling, medan andra stämmer in i de kristna samfundens varningar och avråder oerfarna användare från att använda dessa bräden. Den paranormala och övernaturliga tro som associeras med ouija-brädet har kritiserats skarpt av vetenskapsmän, vilka har avfärdat ouija som en pseudovetenskap.