Benedikt av Nursia – hela Europas skyddshelgon
St Benedikt av Nursia föddes cirka år 480 i Nursia, Italien. Han är en väldigt viktig person i den kristna kyrkan och ett skyddshelgon inom den västliga kristenheten. Han är främst känd för den ordensregel som han utarbetade, och han hyllas ofta som det västerländska klosterväsendets anfader. Hans inflytande är så stort att han inte bara betraktas som Europas skyddshelgon utan även anses ha lagt grunden för en stor del av den västerländska kristna kulturen.
Benedikt av Nursia valde att dra sig undan och bli eremit
Benedikt av Nursia föddes in i en välbärgad familj och skickades till Rom för att studera. Men han blev snabbt desillusionerad av den korrupta miljö som han mötte. Han valde därför att avstå från världsliga strävanden och drog sig tillbaka till en isolerad grotta i Subiaco i Italien. Detta var ett för tiden ett beslut som gick stick i stäv med den rådande kulturen i landet. I tre år levde han som eremit och ägnade sig åt bön och djup begrundan.
Benedikts visdom lockade snart till sig anhängare och med tiden grundade han så småningom tolv kloster. Hans mest bestående bidrag är dock de ordensregler som han införde för klosterlivet. Till skillnad från de tidigare, mer stränga klosterreglerna, präglades hans regler av humanitet och balans. De fokuserade på löften om lydnad, stabilitet och “omvändelse av uppförande”. Dessutom introducerade han “ora et labora”, vilket är latin för “be och arbeta” och betonar balansen mellan andligt och manuellt arbete.
Hans ordensregler blev en grundläggande text för klosterväsendet
År 1964 utnämnde påven Paulus VI St Benedikt av Nursia till Europas skyddshelgon. Hans ordensregler blev den grundläggande texten för klosterväsendet på hela kontinenten. Benediktinordens kloster blev dessutom centrum för inte bara andlighet utan även för kultur, lärande och samhällsliv. Benedikt spelade därmed en viktig roll för utformningen av Europas civilisation och kultur.
Benediktinordens kloster var för övrigt viktiga för utbildning och bevarandet av kunskap i form av gamla texter. Därmed har de haft en bestående inverkan på västerländsk vetenskap och utbildning, och de har även lagt grunden för utvecklingen av universitet och akademi.
Benedikt av Nursias arv är lika relevant idag som för över tusen år sedan
De kloster som grundades enligt Benedikt av Nursias principer fungerade även som ett nav för social välfärd. De erbjöd sjukvård, mat och en fristad för de mindre lyckligt lottade individerna i samhället. Detta arbete med social välfärd skapade ett prejudikat för kyrkans roll på detta område.
Än idag fortsätter Benedikts regler att vara en grundläggande text för dem som söker sig till ett kloster. Men den fungerar även som en guide för lekmän som önskar utveckla att andligt djup inom sig. Detta är ett tydligt tecken på hur universell textens visdom är.
Benedikts läror har inte bara uppskattats inom katolska kretsar utan även bland anglikaner, östortodoxa kristna och till och med icke-kristna. Även detta är ett faktum som vittnar om att hans insikter om människans natur och samhällsliv är universellt tilltalande. Dessutom är hans arv som Europas skyddshelgon och en central figur inom västerländsk kristendom lika relevant idag som det var för över tusen år sedan.
