Innom buddismen är föreställningar om döden och efterlivet grundläggande koncept som ofta utforskas genom religiösa texter och läror. ”Tibetanska dödsboken” eller ”Bardo Thodol” som den också kallas, är en av de mest inflytelserika skrifterna som rör sig kring dessa teman.

Texten innefattar en detaljerad guide för de döda under deras resa igenom bardo, ett tillstånd mellan död och återfödelse. Syftet med skriften är att underlätta möjligheten till befrielse från återfödelsens cykel genom insikt och medvetenhet.

”Bardo Thodol” betraktas som en del av den större samlingen läror känd som ”den Djupa dharman av självbefrielse genom avsikten hos de vänliga och ovänliga”.

Dharma, i detta sammanhang, refererar till de kosmiska lagar och läror som buddismen anser styra universum och individers handlingar, ofta associerade med begreppet karma. Skriftens råd är avsett att ge vägledning både till dem som nyligen har avlidit och till de levande för att förbereda dem inför dödens oundvikliga kommande.

Genom att följa ”Tibetanska dödsbokens” instruktioner, presenteras möjligheten att erkänna de uppträdanden och visioner som framträder under bardo. Genom en sådan medvetenhet tillskrivs en chans för individens medvetande att nå upplysning och därmed slutlig befrielse, eller åtminstone påverka nästa återfödelse positivt.

Dessa läror reflekterar en komplex syn på livets cykliska natur och dödens roll inom tibetansk buddism.

Tibetanska Dödsbokens Ursprung och Historia

Denna sektion utforskar de betydelsefulla historiska och kulturella moment som omger ”Tibetanska Dödsboken”, en text av stor vikt inom Tibetansk Buddhism.

Padmasambhava och Yeshe Tsogyal

Padmasambhava, ofta känd som Guru Rinpoche, tros vara upphovsmannen till de läror som senare kom att sammanställas i ”Tibetanska Dödsboken”.

Han blev en central figur inom Tibetansk Buddhism på 700-talet och bidrog till buddhismens etablering i Tibet. Yeshe Tsogyal, Padmasambhavas främsta lärjunge och spirituell partner, spelade en viktig roll i insamlingen och bevarandet av dessa läror.

Kompositionen av Bardo Thodol

”Bardo Thodol”, som ofta översätts till Dödens Bok eller Den Stora Befrielsen genom Lyssnandet, tillskrivs Padmasambhava. Texten är del av en större corpus av skrifter ägnade åt att vägleda medvetandet efter döden genom olika existensenstilstånd benämnda ”bardo”. Den är strukturerad som en guide, avsedd att läsas högt för den avlidne.

Karma Lingpas Roll

På 1300-talet upptäckte tertonen, eller skattletaren, Karma Lingpa texterna som senare skulle bli kända som ”Tibetanska Dödsboken”. Dessa skriftliga läror ansågs vara dolda av Padmasambhava för att senare bli funna när mänskligheten var redo för dem.

14 århundradets Tibetanska Buddhism

Under 14 århundradet, när Karma Lingpa upptäckte och gav ut Bardo Thodol, var Tibetansk Buddhism djupt rotad i regionens kulturella och andliga liv. Texten speglar den tidsperiodens religiösa synsätt och praktiker inom vajrayana-buddhismen, som betonar esoteriska läror och meditationstekniker.

Västerländska Översättningar och Inflytande

Den första engelska översättningen av ”Bardo Thodol” utfördes av Walter Evans-Wentz i början av 1900-talet och publicerades som ”The Tibetan Book of the Dead”.

Denna översättning, som kommenterades av Carl Jung, bidrog mycket till att introducera och popularisera dess koncept i västvärlden. Översättningen har både påverkat västerländsk tänkande och fört fram betydelsen av Tibetanska dödsboken till en global publik.

Grundläggande Begrepp och Läror inom Tibetanska Dödsboken

Tibetanska Dödsboken, eller Bardo Thodol, erbjuder insikter i de processer som äger rum efter döden, med fokus på karma, samsara, och möjligheten till befrielse genom hörseln.

Dharma och Dharmas Väg

Dharma utgör ett centralt begrepp inom buddhismen och representerar de kosmiska lagarna samt undervisningarna som Buddha lät meddela. Dessa lagar och läror är avgörande för att förstå de ritualer och praktiker som Bardo Thodol rekommenderar för att navigera i efterlivet.

Dharmas väg är den stig som leder till insikt och är en vägvisare för hur individen bör leva och förbereda sig inför döden för att uppnå en gynnsam återfödelse eller utgå från samsarans cykel.

Karma och dess Effekter på Återfödelsen

Karma refererar till lagen om orsak och verkan där varje handling en person utför påverkar dennes framtida tillstånd. I Bardo Thodol belyses hur de handlingar som utförts under livstiden påverkar individens upplevelser i bardo och slutligen även hans eller hennes nästa återfödelse.

Cykeln av Samsara och Dukkha

Samsara beskriver den eviga cykeln av födelse, död och återfödelse som präglas av dukkha (lidande eller otillfredsställelse). Bardo Thodol undervisar om att livets och dödens processer är en del av denna cykel och erbjuder guidning för att övervinna dukkha och därmed närma sig den slutliga befrielsen.

De sex Bardos

Begreppet ”bardo” hänvisar till ett skede mellan döden och återfödelsen där individen upplever olika övergångstillstånd. Bardo Thodol identifierar sex olika bardos som alla har sina distinkta egenskaper och utfärdar riktlinjer för hur själen skall orientera sig genom dessa.

Befrielse Genom Hörseln under Bardo

Begreppet ’Befrielse Genom Hörseln’ är central i Bardo Thodol och syftar på den praxis där uppläsningen av dödsboken ljuder vid sidan av den avlidna. Detta för att vägleda själen genom bardo-stadierna mot befrielsen från samsaras cykel eller åtminstone till en fördelaktig återfödelse.

Dödens och Återfödelsens Faser inom Bardo Thodol

Bardo Thodol beskriver en detaljerad process som inleds vid dödsögonblicket och fortsätter genom olika stadier tills återfödelsen äger rum.

Chikhai Bardo: Dödens Ögonblick

Chikhai Bardo är den fas som infaller precis vid dödsögonblicket. Enligt Bardo Thodol möts den avlidne av ett klart ljus, vilket symboliserar the Ultimate Reality eller dharmata.

Det är av yttersta vikt att den avlidna under denna tid känner igen denna ljusmanifestation och förenar sig med den för att uppnå en högre form av befrielse och undvikande av återfödelse.

Chonyid Bardo: Den Mellanliggande Erfarenheten

Chonyid Bardo, även känd som bardo av den mellanliggande tillvaron, är den period efter döden när den avlidnes medvetande genomgår en serie av hallucinatoriska tillstånd.

Denna fas karaktäriseras av möten med olika buddhistiska gudomar och demoniska visioner. Den avlidna bör under denna fas navigera dessa upplevelser med medvetenhet och utan att gripas av rädsla.

Sidpa Bardo: Blixtprocessen av Återfödelsen

Sidpa Bardo utgör det slutliga skedet i Bardo Thodol och är associerad med processen av återfödelse. I denna fas upplever det vandrande medvetandet attraktion mot en ny existens, ofta påverkad av karmiska handlingar från det föregående livet.

Inriktningen under denna fas är att förstå och bryta detta mönster för att uppnå en gynnsammare återfödelse, eller ultimata befrielsen, ifall den avlidne misslyckats att göra det i de tidigare bardos.

Riter, Meditationer och Praxis

I buddismen har meditation, visualisering och upprepning av mantror en central plats i praktiserandet. Förberedelser inför döden är även en väsentlig aspekt och sker vanligtvis genom specifika riter och praxis.

Meditationsinstruktioner och Visualiseringar

Inom tibetansk buddism är meditation en viktig metod för andlig utveckling och insikt. Instruktioner för meditation varierar, men ofta inkluderar de fokuserad andning och visualisering av gudomliga gestalter.

Visualiseringarna syftar till att uppnå en djupare förståelse för buddhanaturen och att förbereda medvetandet för döden och tiden i bardo, ett tillstånd mellan död och återfödelse. Visualisering av deiteter kombinerat med meditation syftar till att rena karma och uppnå klarhet i sinnet.

Mantror och Liturgier

Mantror är centrala verktyg i buddistisk praxis och används för att fokusera och rena sinnet. De repeteras ofta högt eller inom personen och har syftet att skapa en resonans som är gynnsam för andlig utveckling.

Liturgier, däremot, är formella böneakter som kan innehålla läsning av heliga texter och utförs vid speciella tillfällen som en del av religiösa ceremonier. Dessa kan vara strukturerade för att hedra buddhor eller andra viktiga figurer inom buddismen samt för att bistå de döende och de sörjande.

Förberedelser för Döden och Dödsupplevelsen

Förberedelse för döden är en fundamentalt viktig del av buddistisk praxis, där man lär sig att se tecken på döden och att förstå dödsprocessen.

Dödsupplevelsen i buddismen är intimt förknippad med uppfattningen om bardo. Efter döden anses personen genomgå olika faser i bardo där medvetandet fortsätter sin resa.

Praxis och riter som utförs vid denna tid syftar till att vägleda den avlidna genom bardo och till en fördelaktig återfödelse. Detta inkluderar recitation av mantror och texter som avsikten att stabilisera medvetandet och underlätta en god övergång.

Modern Relevans och Inflytande

Sedan dess ursprung har ”Bardo Thodol” transcenderat sina buddhistiska rötter och influerat moderna kontexter från psykologi till interreligiösa dialoger, och tillämpas även inom olika samtida andliga praktiker.

Psykologi och Carl Jungs Synpunkter

”Bardo Thodol”, eller den tibetanska dödsboken, har fått anmärkningsvärd uppmärksamhet inom psykologins värld, särskilt av Carl Jung.

Jung ansåg att texten speglade många aspekter av det kollektiva omedvetna, en grundläggande koncept inom analytisk psykologi. Han såg paralleller mellan de övergångsstadier som beskrivs i ”Bardo Thodol” och de personliga transformationsprocesser som människor genomgår.

• Bardo Thodols Stadier: Anekdotiskt kopplat till individens självtransformation.
• Carl Jungs Syn: Används som en metafor för det psykologiska arbetet med att konfrontera och integrera skuggaspekter av personligheten.

Andlig Förståelse och Interreligiösa Dialoger

”Bardo Thodol” har bidragit till en djupare andlig förståelse och har främjat interreligiösa dialoger genom att presentera koncept som luminous emptiness och dzogchen.

Dessa idéer inom vajrayana och särskilt nyingma literature, har gett insikt i universella andliga teman som transpersonell visdom och medkänsla, vilket överbryggar klyftor mellan traditioner.

• Andliga Koncept: Luminous emptiness och dzogchen beskrivs och utforskas.
• Interreligiös Impact: Faciliterar ökad förståelse och respekt över andliga traditioner.

Bardo Thodol i Samtida Tillämpningar

”Bardo Thodol” har hittat sin väg in i moderna applicationer, med dess läror som omvärderar döden och föreslår strategier för andlig utveckling.

Dess koncept har även applicerats inom samtida helande och terapeutisk kontext, där de hjälper individer att hantera förlust och övergången mellan livets skeden.

• Samtida Terapi: Tillämpas som ett verktyg för att förstå och hantera livets övergångar.
• Modern Inspiration: Inspirerar till integrering av traditionella visdomar i nutida andliga sökande.