De flesta av oss har nog hört talas om azteker. Men få kanske vet exakt vilka de var, hur de levde och varför deras rike föll? Nedan kommer du att kunna läsa mer om detta och på så vis förhoppningsvis lära dig saker som du inte innan redan visste.

Vilka var aztekerna?

Aztekerna var ett indianfolk som levde i det mexikanska höglandet. De byggde ett rike som bestod från 1300-talet tills spanjorerna erövrade riket i början av 1500-talet. Aztekerna var ett framstående folk som med sin hövding Tenoch byggde en stad som blev känt som Tenochtitlán. Staden byggdes på öar i Tezcocosjön och är faktiskt den plats där huvudstaden idag, Mexiko City, ligger. Enligt de spanska erövrare som kom på 1500-talet var staden en av världens största och man beräknar att det fanns en befolkning på cirka 250 000 människor där. Förutom Tenochtitlán utgjorde städer som Texcoco och Tlacopan grunden i aztekriket. När spanjorerna kom till aztekernas rike år 1519 levde det cirka 25 miljoner människor där.

I aztekriket som man kan kalla det, fanns flera olika folkslag. De mest förekommande var mexica eller tenocha. Faktum är att aztekerna inte kallade sig själva för azteker. Ordet aztek kommer istället från Atzlan, vilket beskrivs som deras mytologiska ursprung i norr.

Aztekerna har inverkat på hur dagens Mexiko ser ut. Bland annat talas nahuatl, det språk som aztekerna talade, av cirka 1,5 miljoner människor idag. Även vissa maträtter, kryddor och råvaror användes av aztekerna och som vi återfinner i dagens matkultur.

Hur aztekernas rike föll

Under 1500-talet kom cirka 200 000 indiankrigare och 900 spanjorer och besegrade aztekerna och deras armé och spanjorerna kunde därmed inta huvudstaden. I spetsen fanns conquistadoren Hernan Cortés och man brukar säga att armén kapitulerade den 13:e augusti år 1521. Den sista kungen i aztekriket tillfångatogs och avrättades år 1525.

Aztekernas uppfinningar

Aztekerna var ett framstående folk och gjorde under sin tid flera uppfinningar. De använde bland annat två olika slags kalendrar, en som delade in året på 365 dagar och en religiös kalender. Inom hälso- och sjukvård gjordes stora och viktiga upptäckter av aztekerna. Bland annat sydde de ihop sår med människohår och gjorde proteser till dem som förlorat till exempel ett ben. När de opererade någon användes växter som bedövning. Aztekerna uppfann också tuggummit som var kåda som de tog från chicozapoteträdet och användes för att rengöra tänderna. 

I riket var deras jordbruk väl utvecklat och de odlade bland annat bomull, potatis, tomater och tobak. Deras valuta bestod av kakaobönor, vilket till och med fanns som betalningsmedel även när de infört mynt som betalning. De blandade också kakaon med vatten som användes i religiösa ceremonier.

Templo Mayor

Det stora templet Templo Mayor i huvudstaden Tenochtitlán var aztekernas mittpunkt och det viktigaste templet i riket. Templet är 100 gånger 80 meter långt och 60 meter högt. I templet offrades människor till gudarna Huitzilopochtli (krigsgud) och Tlaloc (regngud). Man har hittat otaliga ben och kranier i och under templet. Enligt forskare har offrena halshuggits på en offersten och kranierna har sedan använts i olika ceremonier. I kranierna har man funnit stora hål, vilket gör att man tror att kranierna kunde träs på en lång pinne och ställas ut vid templet.

Enligt en munk vid namn Diego Durén offrades cirka 80 000 människor vid en ceremoni år 1487. Historiker anser denna siffra vara överdriven men menar att cirka 500-700 människor offrades varje år, vid enstaka tillfällen kunde de offra 20 000 människor på en och samma gång.