Mandala heter på sanskrit मण्डल och betyder cirkel. Sanskrit är ett språk som används inom bland annat hinduismen och buddhismen. Det är även inom dessa religioner som mandalan används men förekommer också inom andra religioner och traditioner. En mandala är vanligast förekommande i asiatiska länder.
En mandala är en geometrisk form där dess utseende, funktion och även mening varierar i hög utsträckning. Oftast återfinns det viktigaste i mitten av mandalan och där flera sammanhängande former utgår från detta centrum.
Vissa ser en mandala som en symbol för helhet, enhet eller balans och också en del av livet. En mandala finns i vår vardag. Den finns mellan en liten atom och universums oändlighet och mellan dessa finns vi människor. Mandalan kan även användas för att skap och bevara olika heliga energier sedan väldigt långt tillbaka.
Mandala inom buddhismen
Inom den tibetanska buddhismen finns mandalan som har olika slags betydelser. Dels är det vanligt förekommande att man offrar en mandala till buddhor och bodhisattvor, där syftet är att man på så sätt samlar meriter. Mandalan symboliserar då universum. Begreppet merit, som på sanskrit betyder puñña, används inom buddhismen. Meriter samlas hos en medveten varelse när varelsen gör en god gärning. Målet med att samla meriter kan till exempel vara att få ett bättre nästa liv eller nå upplysning.
En mandala kan även vara en slags symbolisk boplats för gudar och buddhor. Man kan också visualisera en mandala, vilket förekommer till exempel i gudsyoga, vilket är ett tantriskt utövningssätt. Bland annat har den 14:e Dalai Lama använt sig av tantrisk mandala för att på så vis kunna sprida budskapet om fred på jorden.
Det finns även mandalor som kan refereras till olika platser som till exempel ett tempel, kloster eller berg.
Mandala enligt CG Jung
Den schweiziske psykiatern och psykologen Carl Gustav (CG) Jung var den som grundade den analytiska psykologin, ibland också kallat för jungiansk psykologi. Hans arbete har under historien haft ett betydande inflytande inom framförallt psykologin, men även filosofi, litteratur och religionshistoria. CG Jung använde faktiskt mandalor som en slags analytisk modell för några av de psykologisk teorierna som han hade. Vissa menar att det var Jung som introducerade mandalan i västvärlden.
Användningsområden
En mandala kan idag användas på många olika sätt i vårt moderna samhälle. Det är nog få människor idag som inte förknippar mandalan med olika målarböcker. Mandala skulle man kunna säga har blivit populärt på senare år, speciellt när begrepp som mindfulness och slow living har fått förnyad kraft. Mandala används av många olika människor, både vuxna och barn.
Mandalan kan definitivt ses som målningsterapi och/eller ett hjälpmedel vid meditation. En mandala behöver därmed inte vara en målning, utan det är främst förändringen i människans medvetandetillstånd som man vill få ut. Genom att skapa en mandala ger nämligen en slags meditativ upplevelse som i sig skapar både fokus och koncentration hos utövaren. Man kan också finna ro och kreativitet genom att färglägga en mandala. Först och främst är en mandala ett verktyg men kan också ses som en symbol, spegel eller en karta.