Strax intill vägen mellan Tanumshede och Kville reser sig en ring av 22 stenar, tyst placerad i skogsbrynet där de flesta bara kör förbi. Åbrott Domarring hör till de mindre kända fornlämningarna i Tanums kommun, men den skiljer sig från många liknande anläggningar genom sitt ovanligt höga stenantal och genom att arkeologiska undersökningar faktiskt har bekräftat vad som ligger under ytan.

Namnet domarring för tankarna till gamla tingssammankomster och rättskipning, men det är en efterhandskonstruktion. Det som arkeologin visar är något annat: en gravanläggning från järnåldern, där en kremerad person en gång lades ner tillsammans med sina gravgåvor.

Vad är platsen och varför är den ovanlig?

Åbrott Domarring består av en cirkel av 22 resta stenar med en diameter på omkring 18 meter, enligt uppgifter från en beskrivning av platsen. Det gör den till en av de mer stenrika domarringarna i Bohuslän, ett landskap där de flesta liknande anläggningar har betydligt färre stenar.

22 resta stenar i en cirkel på 18 meter

Stenarna varierar i höjd mellan ungefär en halv meter och drygt en meter, enligt uppgifter från Geocaching. De är placerade glest utmed cirkelns rand, ett mönster som är typiskt för denna typ av fornlämning. Antalet stenar gör ringen tydligt större till omfånget än de flesta domarringar i regionen, även om den inte når upp till de mest storslagna exemplen i landskapet.

En gravanläggning, inte en bekräftad tingsplats

Ordet domarring härstammar från en äldre föreställning om att ringarna använts som mötesplatser för rättsskipning, en tolkning som fortfarande lever kvar i namnet. Enligt Wikipedias artikel om domarringar är den arkeologiska bilden en annan: domarringar räknas som forntida gravanläggningar, och äldre teorier om att stenarnas antal skulle spegla en omröstning har fått allt mindre stöd bland forskare, vilket också beskrivs i en genomgång av domarringars tolkningshistoria. Namnet lever kvar av tradition, men det är gravfunktionen som undersökningarna faktiskt styrker.

Vad vet man om gravläggningen?

Åbrott Domarring undersöktes och restaurerades 1940, och utgrävningen gav konkreta svar på vad ringen omslöt. Fynden visar en kremerad gravläggning med ett litet men informativt urval gravgåvor, vilket ger anläggningen en tydligare historisk förankring än många andra stenkretsar i trakten.

Undersökningen och restaureringen 1940

Undersökningen av domarringen genomfördes 1940, och i samband med detta arbete restaurerades även själva stensättningen. Det är den här undersökningen som ligger till grund för det mesta som i dag är känt om platsens innehåll. Utan den hade Åbrott Domarring sannolikt varit en anläggning man bara kunde spekulera kring, som så många andra fornlämningar utan dokumenterad utgrävning.

Den kremerade personen och gravgåvorna

Fynden visar rester av en kremerad person i gravens mitt, enligt uppgifter i beskrivningen av platsen på Geocaching. Tillsammans med benresterna påträffades ett mindre antal föremål som lagts ner som gravgåvor. Det är dessa föremål som gör det möjligt att placera graven i ett bredare tidssammanhang, även om ett exakt årtal inte går att fastställa utan vidare källbelägg.

Glasbägare, bryne och benkam som arkeologiska spår

Bland gravgåvorna fanns en glasbägare, ett bryne och en kam av ben. Den här kombinationen av föremål är typisk för gravgods från yngre järnålder på andra platser i Skandinavien, där glas ofta tolkas som importvara och brynen och kammar som vardagsföremål med personlig anknytning till den döda. Fynden ger ett konkret, materiellt underlag för att förstå graven, snarare än att lämna tolkningen öppen för fri spekulation.

Hur passar anläggningen in i Bohusläns forntid?

Domarringar som Åbrott hör hemma i en lång tradition av gravskick som sträcker sig från sen bronsålder till folkvandringstid. Bohuslän har ett stort antal bevarade fornlämningar från denna period, och domarringen i Åbrott är ett av flera exempel på hur gravskicket förändrades och varierade över tid och plats.

Från sen bronsålder till folkvandringstid

Domarringar som gravtyp kom i bruk mot slutet av bronsåldern, men blev vanligast under folkvandringstiden, enligt Wikipedias beskrivning av domarringar. Det innebär att stenkretsar av den här typen representerar en gravtradition som varade under en lång period, snarare än en kort och tydligt avgränsad epok. Var i det spannet Åbrott Domarring hör hemma är inte fastställt utifrån det publicerade materialet.

Det tidigare gravfältet och skadorna från grustäkt

Området kring domarringen har sannolikt en gång innehållit fler gravanläggningar, men senare markanvändning har lämnat spår av skador. Grustäkt i närheten har påverkat delar av det ursprungliga gravfältet, en vanlig historia för fornlämningsmiljöer i Bohuslän där jordbruk och materialtäkt genom århundradena har suddat ut delar av forntida landskap. Det gör att dagens domarring sannolikt representerar en kvarleva av en ursprungligen större gravmiljö.

Varför antalet stenar väcker frågor

Domarringar har vanligen ett udda antal stenar, ofta sju eller nio, enligt en beskrivning av domarringar från Naturkartan. Åbrotts 22 stenar avviker därför tydligt från mönstret, på samma sätt som Blomsholms domarring med sina tio stenar runt en mittsten beskrivs som avvikande i Västra Götalandsregionens beskrivning av Blomsholms fornminnesområde. Om det höga stenantalet i Åbrott hade en social eller symbolisk betydelse går inte att avgöra utifrån tillgängligt material. Det är en fråga som forskningen inte gett något entydigt svar på.