Varför lyssnar vi så ofta på allt och på  alla andra, men så sällan på oss själva?

Att lyssna inåt, att lyssna på sig själv. Hur gör man det får jag ofta höra i dessa ”gå in i vägen tider”?

Svaret är att man använder alla sina sinnen för att lyssna på sin kropp och själ. Där brukar folk besviket skaka på huvudet, har du inget enklare sätt frågar de?

Som om man skulle kunna ställa krav på sin kropp att komunicera högt och ljudligt och inte vara så jobbig att den signalerar genom små subtila tecken, signaler, känslor och kroppsliga sensationer. För att uppfatta detta så behöver vi vara sensitiva och närvarande i nuet, för det är i nuet dessa tecken visar sig. Är tankarna någon annan stans hela tiden så missar du vad som verkligen pågår här och nu.

Men en sak ska man vara säker på, kroppen varnar alltid, den signalerar och hissar för oss ofta osynliga röda flagg. Vi kör på för att vi har inte tid, inte nu och oftast inte sen heller. Vi tar i stället en Ipren och kroppen tystnar…tillfälligt. Efter otaliga varningar och röda flagg så tänker kroppen, okej, då stänger jag ner den här fabriken, det måste väl i alla fall få stopp på denna persons framfart? Så en dag så säger kroppen stopp. i stället för att ta en liten mikro paus så får man stänga ner kanske i flera år. Det lönar sig att lyssna inåt…i tid.

Kroppen har ett väl utvecklat system för överlevnad. Problemet är bara att vi ofta glömmer att den just bara är en kropp och inte en maskin. En kropp är sårbar och man måste lyssna på den, den behöver inputt och omvårdnad. En maskin är utbytbar.

Kanske uppfattar vi allt detta ändå, vi uppfattar kanske att allt inte står rätt till, vi känner oss inte helt okej, vi lyssnar men vi får inga svar som vi förstår, vi vet inte hur vi ska tolka detta. Det visar bara att vi inte varit tillräckligt mycket i tystnad och stillhet med vår kropp och själ för att lära oss att tyda den, vi har inte lärt oss att komunicera inåt. Vi förstår inte vår kropps signaler, symbolspråk eller sätt att komunicera.

Det är i tystnaden vi kan höra oss själva, det är i tystnaden vi kan höra oss själva skrika i vårt inre. Det är i tystnaden vi verkligen når oss själva och det finns inga genvägar.

Jag tycker det är sorgligt att det många gånger ses som negativt att inte göra ingenting. När det egentligen är en invistering vi gör, vi vilar, kommer i kapp oss, sorterar och arkiverar på alla plan och vi känner och lyssnar på oss själva.

Det är har blivit viktigare att få kärlek och bekräftelse från andra än från oss själva.

Som medium så skulle jag aldrig kunna ta emot information från bortgångna, djur, Guider och änglar om jag inte kunde vara i stillhet. Vi når de subtila enerierna genom meditation och när vi är i vilande, det kan vara både när man sover, promenerar eller i tysthet i skogen. Tystnaden är viktig. Det är i denna tystnaden vi även kan kommunicera med oss själva, vi kan lyssna inåt.

Gör dig en tjänst och tryck på OFF knappen ibland.

Den enda du verkligen inte kan leva utan är dig själv..