Inom buddhismen finns det olika inriktningar som har olika former för utövande och filosofiska koncept. Religionen har utvecklats på olika sätt i främst Asien. Man kan säga att religionen både har anpassat sig och tagit upp saker från den lokala kulturen, men utan för den sakens skull förlorat sin karaktär. Det finns främst två huvudsakliga inriktningar: theravada och mahayana, där den sistnämnda har fått flera förgreningar som till exempel vajrayana. Vissa anser dock att vajrayana är en fristående inriktning.

Theravada

Den buddhistiska inriktningen theravada är den näst största inriktningen med nästan 36 procent av utövande buddhister. Denna inriktning finns framför allt i Sri Lanka, Laos, Vietnam, Kambodja, Burma och Thailand.

Theravada ses som Buddha ursprungliga lära och är också den äldsta läran. Theravada betyder på sanskrit lilla vagnen, vilket innebär att de anser att det är väldigt få som kan nå nirvana. Det är egentligen endast munkar och nunnor som kan nå nirvana och därför anses theravada vara en sträng inriktning. Det är också endast via meditation som gör att man kan uppnå nirvana.

Nirvana ses som ett slags tillstånd istället för ett paradis och vägen dit kan man säga är logiskt förklarat. Man anser också att allt är individens ansvar, och man får lära sig att hjälpa sig själv utan inblandning av gudar, böner eller liknande. Buddha ses inte som en gud utan snarare som en slags inspirationskälla.

Mahayana

Mahayana betyder på sanskrit stor vagn eller farkost. Denna inriktning är den största med cirka drygt 53 procent utövande buddhister. Vissa undersökningar påvisar dock att det skulle kunna vara ett högre procenttal, ibland hör man att cirka 67 procent av alla buddhister över hela världen tillhör mahayana. Inom denna inriktning finns också olika traditioner som till exempel zen, tendai, nicihiren-buddhism samt yogacara.

Mahayana har sina rötter i den ursprungliga buddhismen som härrör från tidsåldern kring Kristi födelse, men är dock senare än theravada.  Man brukar säga att det är den emotionella och känslomässiga inriktningen inom religionen. De flesta anser också att denna inriktning är mer anpassad till vanliga människor och till ett mer modernt samhälle.

Inom denna inriktning menar man att alla människor, inte bara munkar, kan uppnå nirvana, och det är inte bara genom meditation som man kan uppnå det. Svaret finns istället inom Buddha. Allt är lidande och man ska även kunna komma ur det, men eftersom Buddha upplevde medlidande stannade han kvar på jorden även om han nu var upplyst. En människa som därmed frivilligt avstår från att nå nirvana för att istället hjälpa och vägleda de människor som finns kvar på jorden och som inte är upplysta, kallas för bodhisattva. Människorna kan offra och be till dessa halvgudar eller halvbuddhor som de anses vara.

Vajrayana

Vajrayana ses alltså som en förgrening till en av de huvudsakliga inriktningarna, nämligen mahayana. En del forskare ser dock vajrayana som en fristående inriktning. Om man ska se den som en egen fristående inriktning, är det den minsta med cirka drygt 5 procent utövande buddhister.

Vajrayana betyder diamantfarkost på sanskrit. Inom denna inriktning fokuserar man mycket på mantran. Man anser också att bodhisattvor som är slags andliga lärare, är viktiga för att andra, vanliga människor ska kunna nå upplysning.